Döden, döden. Så brukade Astrid Lindgren hälsa sin syster när de ringdes vid. Och sedan var det överstökat och man kunde börja prata om trevligare saker.
Kanske är det så jag själv borde handskas med det jag tycker är viktigt men som jag vet tar kål på den goda stämningen. Döden, döden, kunde jag säga, som en liten påminnelse. Och sedan låta saken bero.
Men jag vet inte jag. Vad tycker ni?
Ena stunden stod hon där med hans arm runt sin skuldra. Nästa var hon vaporiserad.
6 Comments:
Ånej ska du börja ha omröstningar nu också :\
xoll, jag vet inte, vad säger du? Skall vi ta en liten röstning om det?
alla som tycker det är fånigt med omröstningar räcker upp en hand.
o/
Du glömde "Ja tack"!
hallå jag tycker att du ska skriva mer om han Magnus Betnér, heter han Magnus? Han verkar hot, om han googlar förbi här så kan han ju höra av sig. Visst?
Anonym, om du är ute efter Magnus Betnér så tror jag det är mer effektivt att gå till hans egen blogg (även om han faktiskt googlade sig hit en gång i en blå måne, antar att det är därför du är här också?).
Här är det annars bara jag. Ful, blek, lat och lönnfet - lite som bloggarnas Jim Gaffigan, fast tråkigare.
Skicka en kommentar
Links to this post:
Skapa en länk
<< Home